I december behandlade jag bägge mina hundar mot noskvalster. Det var efter att Bosse plötsligt fick jätteproblem bland vittringspinnarna och det fick mig att riktigt klia mig i skallen. Från att ha haft stensäkra vittringar började han med nån typ av vansinnes plockepinn, där pinnar flög at alla håll. Han hade jättesvårt att ta beslut utan att smaka på pinnarna... När jag så fick reda på att en hund i vår närhet haft noskvalster var det liksom bara att ta fram plånboken.
Efter lite träning är nu Bosse tillbaka på näsa och säkerhet igen.
Det svåraste har nog varit att bryta själva smakandet på pinnarna. Har verkligen fått klura innan jag kom på hur jag skulle göra för att få honom att tänka om. Det som jag tror löste knuten var att jag helt enkelt la pinnarna helt inpå kanterna i en glasslåda. Där blev han naturligt försiktig och nogrann helt utav sig själv! Det går nämligen inte att komma in med "tivolitanke" där. Då bommar man nämligen, det blir en svår övning eftersom doften blir så pass koncentrerad i lådan!
Sheger fick däremot vittringsproblem efter behandlingen!
Det får mig att undra om han inte haft "ett par" kvalster under längre tid, men lärt sig hur han behövde arbeta. Han har alltid varit väldans noga vid pinnarna och jobbat i synretning - helt fram till pinnarna, för att skifta till näsarbete. Efter behandlingen började han, om vinden var till hans hjälp, enbart använda näsan. Han satt och vindade i utlägget och när han sen på nos kom fram till pinnarna övergick han till syn - där är den, å liksom bara rappade en pinne med hem... Öhhh, hallå!
Har arbetat extremt mycket med nosövningar under vintern och nu kan det verka som om han återigen gått tillbaka på syn - näsa på pinnarna. Har kört väldans mycket vindövningar både låga och höga, med riktigt kluriga, men ändå fullt synbara små föremål. Inbillat mig att ju mer han måste skifta näsa - syn - näsa, desto fortare lär han sig hur han ska växla. För att ändå få in lite stressfaktor så jag kan se om det håller i skarpt läge, har bägge grabbarna ibland fått arbeta i konkurrens.
Av det har jag lärt mig att Bosse är den streetsmarta observatören. Han letar, men har hela tiden ett öga på Sheger som är mycket bättre än Bosse på vindningar. När Sheger så börjar cirklar in och gå ner i tempo, då kommer Bosse och har ofta knyckt föremålet rakt framför ögonen på Sheger... Tror bla. det har hjälpt att få skiftningen komma snabbare...
Hur som helst, det här är bara lite tankar och egna observationer. Men det har varit kul träning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar