söndag 30 mars 2014

Beställt ny valp!

Eftersom saker i livet ganska sällan blir som planerat är det nu hög tid att tänka på föryngring i flocken! Sheger blir åtta i år och hur gärna jag än vill, så är det bara att inse att han inte kommer att kunna tävla så värst många år till...
Det var meningen att Bosse skulle få visa framfötterna när Sheger skulle börja att trappa ner lite på tävlandet. Nu kommer det tyvärr inte bli så eftersom Bosse inte kommer att tävlas nåt mer. Inte för att jag inte vill eller för att han inte håller måttet, - för det ska gudarna veta att han gör! Utan för att han fått epilepsi och inte längre tål träningen som behövs för att kunna vara med i toppen. Det är ett riktigt bakslag och dessutom riktigt tufft att inse, för jag har hela tiden sagt att Bossse har bättre moment än Sheger och dessutom har ett enastående "jävlar anamma", det står jag fortfarande för! 

Det har under vårvintern funnits ganska många valpkullar med bordercollies att studera. Jag har läst stamtavlor, kollat linjer och pratat med folk om sjukdomar så till den grad att jag börjat fundera på om det överhuvudtaget finns speciellt sunda BC's linjer kvar. Den linjen är belastad med det, den med det och den med det, gahhh... 
Jag vet att man inte kan garantera sig för nåt, men min bild (i ett rosa skimmer) av att bordercollien är en sund och hälsosam ras har nu en del repor i kanten. Jag känner mig mer förvirrad än någonsin och har nu insett att man får välja valp med en stor portion sunt förnuft och inte efter maniskt letande efter sjukdomar! 

Nu har jag i alla fall bestämt mig för en valp, GRÄNSVALLARENS Å'BOY.
(e. Random Sod - ue Seemework Key)

 
En trevlig framåt kille ur en jämn kull på sju. (6+1) Fem "vanligt" trefärgade och två bruna. Ser ut som det blir 4 långhåriga och 3 mer kortpälsade. Har varit och tittat två gånger, första gången vid ca.6 veckor och en gång vid 7 veckor. Jag har svårt att se nåt på individerna före det då jag inte tycker man ser så mycket mer än utseendet innan 6 veckor... Vad det gäller utseendet så var jag MYCKET tveksam till en brun. I min lite fyrkantiga värld är nämligen bordercollies svarta, vita och långhåriga! 

Har inte ens haft nåt över för trefärgade och nu så ska jag ha en brun, ja hjälp..! Efter första titten sa jag till mitt resesällskap Lillemor: trevlig bra valp men - näää den är sååå ful att jag inte kommer att orka titta på den, kommer förmodligen oxå få ståöron och va korthårig... 
Vet att det var en jättebarnslig kommentar och att BC'n faktiskt är egenskaper och inte utseende, men fy vad jag faktiskt inte gillade den utseendemässigt först! Nu har jag förlikat mig med det och tror till och med att pälslängden kan bli ungefär som Bosse's. Kroppen på valpen är jag betydligt nöjdare med. Hoppas på att det blir en lite mindre modell! Korrekt i frampartiet med iaf. för stunden slutna armbågar, tillräckligt med bakbensvinklar och lite mer kompakt typ, gillar inte långa ryggar! Få se om det håller i sig eller om det växer iväg rätt in i november..? 

Igår kollade jag även lite mer egenskaper: 
*Vilja att fortsätta försöka trots att inte lyckas
*Komma ihåg och agera på minnesbild
*Skifta från ett sinne till ett annat (lukt-syn-lukt)
Säger bara - dutti pup! Hoppas nu bara att det inte ligger nåt i pratet att bruna har sämre vallegenskaper än andra..? Vill verkligen komma igång med vallningen ordentligt igen, saknat det som skrutt!

Känns bra nu när jag äntligen bestämt mig och tack till alla som orkat lyssna på mitt tjat om BC-linjer! Vill även tacka GRÄNSVALLARENS KENNEL för att återigen få förtroendet som valpköpare! 

måndag 24 mars 2014

Rankingtävling i Malmö 2014

Då var helgens rankingtävling över. Tycker att det var en bra resa i sin helhet, trevligt resesällskap tillsammans med Lillemor & Kjell och trevlig middag på hotellet med desamma, Diana & Fredrik och Helena.

Vad det gäller tävlingen så är jag mycket nöjd med Sheger! Vi har av olika anledningar endast haft tio träningspass sedan landslagslägret och grabben tar ändå sin uppgift på största allvar, - stolt matte! Trots obefintlig uppladdning visar han återigen att hans lägstanivå är hög. Han gör några riktigt bra grejer i andra ringen, - och jag kan bara säga puss på rej!


Malmö hade som vanligt ordning i ringarna och apparatet runt tävlingen, skillnaden från tidigare år var att det nu, en bit in i tävlingen, tråkigt nog bjöds på en del svajande i betygsblocket. Då tävlingen var streamad har det även lett till en del bedömningsdiskussioner i sociala medier.

första ringen med fritt följ, Z och fjärren hade vi ett par missförstånd och ordentliga poängtapp. FF gav 5poäng, katastrofalt kan tyckas men vi ligger runt sju på en bra dag så med ett par riktigt sneda halter och att han även stog i en halt, i tillägg till våra vanliga problem så är det inte mycket att säga om det... I Z var största avdraget att domaren tyckte att han trängde och poängen endast 7,5. Han avslutade ring ett med en ganska ok fjärr till 8,5p. Taktiken att hålla honom någorlunda lugn i ring ett, för att försöka få med några poäng från fjärren, och sen låta honom styra i ring två funkade iaf. ganska ok :0)
Andra ringen började med inkallning som gav 10p. Rutan var oxå fin, 10p. På hoppet fick vi en 8'a och det samma på vittringen för att så avsluta apporteringsdirigeringen med en 9'a, vi hade fullt på gruppmomenten. 
I det stora hela en bra genomförd tävling med nåt missförstånd och några detaljmissar som kunde varit betydligt flera om inte Sheger vore så bra grundtränad. Min förskylning trivs hos mig och rösten höll i allt utan inkallningen från rutan, vet inte helt vad det var för ljud som kom ut då! >_< Vi slutade på en 12'e plats med 276,5p och fick för det med oss en ny rankingpoäng. 
 
Nu ska vi ta ett par dagars ledigt för att se att vi inte fått med oss nån skit från mässan innan vi börjar träna på riktigt. 

tisdag 18 mars 2014

Det blir Malmö!

Det här med hundträning verkar inte ligga i fatet för mig just nu, det är väldans svårt att få till träningar! Körde två träningspass med Sheger i förra veckan. Det betyder att vi i skrivande stund har nio träningspass sedan landslagslägret...

Han fick vila efter hältan och näsblödningarna fram till torsdagen och fredagen, då provade jag och han kändes pigg, lycklig, han var fin och dessutom helt ren i gången. Markerade inte på nåt sätt. Inte heller efter vila, = glad!

  
Bosse som alltid anser att flest vinner! ;)

Sen tappade jag rösten... Inget tränat på lördagen. Söndagen hade vi vårt praktiska domarprov i Kristinehamn och det var nog tur att man inte fick prata då! Knepig känsla efter provet, har inte den blekaste aning om hur det gick... Blir en lång väntan på svaret från SBK.

Igår åkte vi in till Lillemor och körde ett lätt koncentrationspass och det var efter det som jag definitivt bestämde mig, vi åker till Malmö's rankingtävling trots minimalt tränat! Jag vet att det helt klart inte är till vår fördel, vi borde ha hundravis av träningstimmar med oss, men man får väl chansa lite ibland... Vi tar det som en kul tripp och jag ska försöka prata så lite som möjligt fram tills dess och hoppas att jag har röst som håller på söndagen. För utan bra röst på Malmömässan tror jag att man är ganska rökt... I alla fall om det är lika hög ljudnivå som förr om åren.

Tänker lite som att förra året åkte vi över 100mil, övernattade i Malmö och laddade som satan. Det slutade med en total överraskning när vi kom fram från platsliggningen och upptäckte att Sheger låg å slickade på mattan och "hackade tänder" så till den grad att han "blåste bubblor"... Han hade dessutom hasat sig framåt  >_<

I ring två hade vi sen problem på varje startpunkt då löpdoften var väldigt markant. Kommer ihåg på vittringen när jag vände mig om så hörde jag att han satt å small i tänderna, var livrädd att han skulle glömma varför han satt där... Har aldrig hänt tidigare och inte heller aldrig efter det... Måste varit "the love of his LIFE"! Kunde vi genomföra den tävlingen utan att tappa huvudet totalt så ska vi väl kunna göra det samma i år, trots minimalt med träning? Kanske ska överraska med ett leende på läpparna under hela programmet i år? Fast man kanske inte ska överdriva?
Men va fasiken, han är frisk och vi får vara med, det finns de som har det värre...

lördag 8 mars 2014

Fy vilken vecka..!

Det är tydligen inte meningen att Sheger och jag ska kunna träna just nu...
Vi startade ju upp säsongen ordentligt förra veckan vilket definitivt var i senaste laget med tanke på kommande rankingtävling i Malmö nu i mars.
Nu var valet på start inte helt mitt, hade nog tänkt mig lite tidigare! På första träningspasset vi körde blev han öm i en framtå på vänster tass. Var fruset, knöggligt och borde efterklok egentligen inte tränat alls... Ömmade ett par tre dagar, så fick han resten av veckan i vila - sen har vi inte märkt nåt mer av den.

I måndags skulle vi in och träna tillsammans med Lillemor & Shikka. Vi brukar alltid börja träningspassen med kaffe och tjat en trappa upp. Alla hundarna (Shikka, Bosse, Sheger) följde med upp. Nu har det sig sån att Sheger inte är nån fikartyp, han är liksom mycket hellre i träningshallen. Han har kommit på hur man öppnar den tynga järndörren till hallen. Det är liksom bara att böja på nacken, sätta dit pannan å trycka på så vips är man inne... Vi brukar skoja om att han är färdigtränad när vi fikat klart. Tror på fullaste allvar att han kutar i rutor, hoppar hinder osv.
I måndags blev det dock annat på agendan. Han som aldrig knyckt nåt i matväg i hela sitt liv hade i Lillemors "gömma" hittat fyra Dentalsticks och dessutom ätit ungefär 1,5liter levergodis. Han såg ut som en dräktig tik när vi kom ner, han mådde tjuvtjockt det märktes... Så nåt tränat blev det inte den dagen! Konstigt nog blev han inte dålig i magen, visst han sket som en häst, men dålig i magen var han inte! Note to selv - du behöver inte ha "snälla" karameller när han sätts igång, det går utmärkt med vanligt!

Tisdagen började med ganska trevligt väder så jag åkte till klubben för å kolla hur planerna såg ut. Vi gick en sväng först, sen gick vi ner till stora planen. Den var förvånansvärt torr och jag traskade upp till den övre för å kolla den. Den var blötare och jag bestämde mig för å köra på den nedre. Tittar plötsligt till på Sheger och då står han på tre ben... Blockhalt på höger bak!
Tog ett par timmar innan han satte ner benet. Kollade, klämde och kände lite försiktigt, men kunde inte hitta nåt utan får väl tro att det är en sträckning.
Har senare böjt genom honom, men han reagerar inget på det så vi går på muskulärt. Har masserat lite försiktigt, men jag hittar inget konstigt utan att gå djupt, vilket jag inte vill. Tid är bokad för genomgång och laser hos "min" Susanne som vi har gått hos sen Sheger var unghund, Finns ingen som känner honom muskulärt som henne!

Onsdagen blev det inte många knop gjorda till Bosses stora förtret! På kvällen efter vi lagt oss blir Sheger orolig och "slickig". Tänder lampan å kollar - att inte hjärtat stannade på mig när jag upptäcker att nästan hela sängen är nerblodad (precis som en skräckfilm) har jag ännu inte fattat.
Tar ett tag innan jag fattar att han blöder ur vänster näsborre och efter ett par minuter avtar det. Kan berätta att det var inte dropp, dropp, dropp utan det var rinn, rinn, rinn... Sover knappt inget under natten utan vaknar så fort han rör sig. Resten av natten var lugn, men när han äter frukost händer det igen.

Då fick jag nog å ringde veterinär. Fick tid på Djursjukhuset i Kumla på eftermiddagen och det blev en lång väntan. De ser heller ingen ytligt skada i nosen. Blodprover tas och väntan på dem blev en mardröm, då jag kommer ihåg 2012 efter SM när Sheger var så sjuk och alla värden på blodproverna var helt åt helsike... Nu var alla värden bra, heller inget fästingburet eller fel på njurar eller lever. 

Precis där tror jag att jag kunde andas lite igen... Väljer nu i första omgång att tro att det ska gå över av sig själv, att det är nåt litet sår som självläker. Om det fortsätter så är nästa steg röntgen av munhåla och att gå in med endoskop i näsan och se om man hittar nåt. (tumör, förändringar)
Vill verkligen att det ska ge med sig!!!

Just nu är han lite bättre i benet, går rent i skritt och också nu rent uppför trappan, men "sticker" lite i kort trav. Han skuttar som vanligt. Han får gå lös så länge han uppför sig!

Fick häromdagen startnummer till Malmö, men tanken på träning och definitivt tävling känns just nu ganska långt borta. För varje dag som går kommer rankingtävlingen allt längre bort från vår agenda...
Mycket trist, men huvudsaken för mig är att Sheger blir bra igen!

Det känns lite jävligt är att jag dagen innan det stora tabberaset i Kristinehamn med stor tillförsikt och fin framåtanda planerade in hela Shegers tävlingssäsong med massor av tävlingar. Nu får vi väl se hur det blir med det...

Sheger påpekar att han trivs bättre i skogen än under ett skrivbord hos veterinären! 

Fridens!