Fy vilken vecka..!

Det är tydligen inte meningen att Sheger och jag ska kunna träna just nu...
Vi startade ju upp säsongen ordentligt förra veckan vilket definitivt var i senaste laget med tanke på kommande rankingtävling i Malmö nu i mars.
Nu var valet på start inte helt mitt, hade nog tänkt mig lite tidigare! På första träningspasset vi körde blev han öm i en framtå på vänster tass. Var fruset, knöggligt och borde efterklok egentligen inte tränat alls... Ömmade ett par tre dagar, så fick han resten av veckan i vila - sen har vi inte märkt nåt mer av den.

I måndags skulle vi in och träna tillsammans med Lillemor & Shikka. Vi brukar alltid börja träningspassen med kaffe och tjat en trappa upp. Alla hundarna (Shikka, Bosse, Sheger) följde med upp. Nu har det sig sån att Sheger inte är nån fikartyp, han är liksom mycket hellre i träningshallen. Han har kommit på hur man öppnar den tynga järndörren till hallen. Det är liksom bara att böja på nacken, sätta dit pannan å trycka på så vips är man inne... Vi brukar skoja om att han är färdigtränad när vi fikat klart. Tror på fullaste allvar att han kutar i rutor, hoppar hinder osv.
I måndags blev det dock annat på agendan. Han som aldrig knyckt nåt i matväg i hela sitt liv hade i Lillemors "gömma" hittat fyra Dentalsticks och dessutom ätit ungefär 1,5liter levergodis. Han såg ut som en dräktig tik när vi kom ner, han mådde tjuvtjockt det märktes... Så nåt tränat blev det inte den dagen! Konstigt nog blev han inte dålig i magen, visst han sket som en häst, men dålig i magen var han inte! Note to selv - du behöver inte ha "snälla" karameller när han sätts igång, det går utmärkt med vanligt!

Tisdagen började med ganska trevligt väder så jag åkte till klubben för å kolla hur planerna såg ut. Vi gick en sväng först, sen gick vi ner till stora planen. Den var förvånansvärt torr och jag traskade upp till den övre för å kolla den. Den var blötare och jag bestämde mig för å köra på den nedre. Tittar plötsligt till på Sheger och då står han på tre ben... Blockhalt på höger bak!
Tog ett par timmar innan han satte ner benet. Kollade, klämde och kände lite försiktigt, men kunde inte hitta nåt utan får väl tro att det är en sträckning.
Har senare böjt genom honom, men han reagerar inget på det så vi går på muskulärt. Har masserat lite försiktigt, men jag hittar inget konstigt utan att gå djupt, vilket jag inte vill. Tid är bokad för genomgång och laser hos "min" Susanne som vi har gått hos sen Sheger var unghund, Finns ingen som känner honom muskulärt som henne!

Onsdagen blev det inte många knop gjorda till Bosses stora förtret! På kvällen efter vi lagt oss blir Sheger orolig och "slickig". Tänder lampan å kollar - att inte hjärtat stannade på mig när jag upptäcker att nästan hela sängen är nerblodad (precis som en skräckfilm) har jag ännu inte fattat.
Tar ett tag innan jag fattar att han blöder ur vänster näsborre och efter ett par minuter avtar det. Kan berätta att det var inte dropp, dropp, dropp utan det var rinn, rinn, rinn... Sover knappt inget under natten utan vaknar så fort han rör sig. Resten av natten var lugn, men när han äter frukost händer det igen.

Då fick jag nog å ringde veterinär. Fick tid på Djursjukhuset i Kumla på eftermiddagen och det blev en lång väntan. De ser heller ingen ytligt skada i nosen. Blodprover tas och väntan på dem blev en mardröm, då jag kommer ihåg 2012 efter SM när Sheger var så sjuk och alla värden på blodproverna var helt åt helsike... Nu var alla värden bra, heller inget fästingburet eller fel på njurar eller lever. 

Precis där tror jag att jag kunde andas lite igen... Väljer nu i första omgång att tro att det ska gå över av sig själv, att det är nåt litet sår som självläker. Om det fortsätter så är nästa steg röntgen av munhåla och att gå in med endoskop i näsan och se om man hittar nåt. (tumör, förändringar)
Vill verkligen att det ska ge med sig!!!

Just nu är han lite bättre i benet, går rent i skritt och också nu rent uppför trappan, men "sticker" lite i kort trav. Han skuttar som vanligt. Han får gå lös så länge han uppför sig!

Fick häromdagen startnummer till Malmö, men tanken på träning och definitivt tävling känns just nu ganska långt borta. För varje dag som går kommer rankingtävlingen allt längre bort från vår agenda...
Mycket trist, men huvudsaken för mig är att Sheger blir bra igen!

Det känns lite jävligt är att jag dagen innan det stora tabberaset i Kristinehamn med stor tillförsikt och fin framåtanda planerade in hela Shegers tävlingssäsong med massor av tävlingar. Nu får vi väl se hur det blir med det...

Sheger påpekar att han trivs bättre i skogen än under ett skrivbord hos veterinären! 

Fridens!