TOTT årets VP-hund i Bergslagens Vallhundsklubb 2015

På dagens årsmöte i Bergslagens Vallhundsklubb fick min lilla TOTT pris
som klubbens VP-hund på får 2015. Tack för den fina och graverade namnbrickan!

TOTT normal för IGS

Idag kom TOTT's provsvar från Laboklin:
Normal för IGS. (Imerslund-Gräsbäck Syndrom)

Snö och halka avlöser varandra och vi väntar in bättre väder och längtar till träning! 

Förstkommande torsdag och fredag ska vi på vallkurs för Jonas Gustavsson i Kvinnerstaskolans Ridhus. Ser fram emot det, även om det hade varit roligt att få träna lite innan!

Sheger röntgad

Sheger har sista tiden, i omgångar, markerat lite hälta. 
Egentligen har han inte visat så mycket och jag har inte helt blivit klok på om det gällt höger eller vänster framben då jag tyckt att det "vandrat lite". Det har ändå varit tillräckligt för att jag ibland ska se det. Men med vallning och får, eller en lydnadsplan med konor framför ögonen märks ingen ting!

Idag var det dags att kolla upp det och det var inte direkt några goa nyheter! Min alldeles egen arbetsmaskin och ostoppbara muskelknippe, som alltid gett mig 100% och aldrig bangat en enda träning, han har återigen betydligt ondare än han visar!  

Röntgen visar artros i två tår på vänster fram och artros i karpalleden höger fram. Han har ju aldrig direkt varit den försiktiga typen och nu får vi väl betala för det... Känns som jag blivit överkörd av ett tåg... 

Nu står han på medicin och jag hoppas han kan få en bra tid framöver! 

Finaste Sheger

TOTT blev pappa 160206

Idag föddes 6 valpar på Somollis Kennel i Trelleborg. Det är TOTT som är den stolta fadern!
Fördelningen blev 1+5. Alltså en hane och fem tikar. Alla bruna/vita med tan.

Nån dag gamla Glottar  = Tott+Glenda

8 dagar

Foton: Lisa Hansson

Gungfly i vinterväder och i tankar

Nu har både jul och nyårshelg passerat och jag kan nöjt konstatera att grabbarna återigen sov sig genom hela nyårskvällen å natten! Det märkliga med det här året är att jag faktiskt inte hört att det skjutits nåt före nyårsafton, Inte en enda gång när vi varit ute å gått har jag hört ett enda poff, än mindre raketregn. Behöver jag säga att jag är väldigt nöjd med det och klagar definitivt inte!

Vi har vallat ganska mycket under dagarna som varit, känns lixom lite som att det är bäst å passa på, för det är risk att vädret snart sätter stopp för fler vallningsaktiviteter... Kommer inte snökaos så kommer säkert riktigt kallt väder med nordanvindar, usch... Eller oxå håller det på och djävlas med att bli mildväder och kallt igen så det blir skarsnö och varken får eller hundar kan ta sig fram... Behöver jag säga att jag inte gillar bistraste vintern..? Helt ok med lite snö och ett par minus, men sen räcker det!

Jag är och har alltid har varit supernördig med min träning och det finns säkert både positivt och negativt med det. Det är sällan jag liksom bara gör nåt "bara för att", utan jag vill nog veta varför jag gör det! Inom vallningen är det långtifrån alltid jag vet helt vad jag håller på med, så det känns som gungfly för det mesta... Ibland har jag faktiskt ingen aning alls... Haha, men jag och grabbarna har kul och lär oss under vägen och så länge träningen tar oss framåt så kanske nåt av det är bra!?

Jag har lite småprojekt med Tott's träning och just nu håller vi på och försöker lära oss att avväga tryck. Han är liksom lite att "nu tycker vi" och då går han ibland på med lite för mycket i mitt tycke. Han behöver få lite erfarenheter på att det faktiskt går fint att växla, tryck - följsam - tryck - TRYCK - följsam. Likaså kan det ibland vara lite förvirrande för honom att vi ibland bara ska ha några stycken djur och ibland ska vi minsann ha alla... Han är iallafall öppen nog att förstå att med den här snurriga tanten till förare kan det ändra sig ofta! Tycker ändå att det går ganska lätt att få honom att "kasta om" inne i skallen! Inte så lätt för liten gosse och inte heller för hans tantiga morsa att förstå helt hur vi ska göra... Vi får gneta på det är ju trots allt ganska roligt att träna!

Om det är nån som orkat läsa ända hit så tackar jag för uppmärksamheten och bjuder på ett litet filmklipp. Denna gång i "livefart", ingen slowinspelning! Vill man se klippet i större format? Klicka på överdelen där det står TOTT!

Filmsnutt på TOTT 151226

Efter allt julfirande men mycket lugn och ro för hundarna så åkte vi idag in till Örebro och vallade lite. Riktigt bra väder, men för mycket blåst för min smak...

Det är så skoj å träna med Tott! Jag glädjer mig lixom inför varje pass. Han är bara så cool och jag tycker han är riktigt riktigt trevlig för å va så pass oerfaren som han faktiskt är. Han är fortfarande öppen och ganska lättstyrd (i alla fall om man jämför med mina tidigare hundar)
Vi har bockat av några steg i vår träningsplanering och om nu vädret håller sig vallningsbart, då ska vi kasta oss över vårt nästa projekt i träningen.

Sheger han är tack å lov precis som han brukar. Om man inte talar om för honom typ "du gör bara vad jag säger, INGET annat" så dundrar han på, gärna efter influenser av egna ideer. Tålamod har aldrig direkt varit hans starka sida, om det nu inte skulle handla om tackor med små lamm...

Här är en liten snutt av Tott från dagens träning. Filmar i slow så jag ska hinna å se. Ljudet är borttaget för att det blåser så in i bomben, det blir bara för jobbigt att lyssna på.
Vi har börjat lite med att han ska jobba på ett utvalt djur bland de andra. Det är inte så enkelt som det låter då han naturligtvis vill ha kontroll på alla, men övning ger färdighet sägs det ju..!

Lite filmad träning

På gott å ont så tränar jag väldigt mycket ensam. Tycker nog att det känns likadant i både vallning och lydnadsträning, - man missar troligtvis en del som sker och det vore ibland trevligt med ett extra par ögon.

Man tager vad man haver och därför fixar jag flera ögon genom att jag filmar mycket. Finns ofta en hel del filmsnuttar med hem, på sånt jag känner att jag vill se fler gånger. 

Här kommer en snutt på TOTT från vårt sista träningspass. Jag har tagit bort ljudet eftersom det blåser så mycket att det dundrar och blir bara jättejobbigt att höra på. Kör oftast i slowmotion för å hinna se det jag tycker jag behöver se. Hur rör han sig runt fåren? Släpper han verkligen i flankerna? Är stoppen rena? Trycker han på där han borde? Är han ren i skallen? Är han bekväm? Hur är det med tålamodet? Ja ni fattar! 

Vill ni titta, varsågod! Om inte, låt bli! 

En TOTT blir flera Tottar?

I början av december fick TOTT "flickbesök". Förhoppningsvis blir frukten av det långväga mötet små-Tottar. Hans tilltänkta partner är en importerad tik från Wales. Verkade vara en riktigt trevlig tik, öppen, social, tillitsfull och snäll. Det blir en fin outcross stamtavla! Hon tillhör Lisa Hansson på kennel Somollis i Trelleborg. Om nån undrar över nåt om parningen, då är det henne ni ska kontakta! 

37 dagars vallvila

Vi har inte vallat på 37 dagar! Tyckte TOTT skulle få en paus och det är kul å se vad som ändrar sig efter ett träningsuppehåll. När vi nu åkte iväg till fåren så var han lika cool som vanligt, trycket i stoppen kunde kanske vara lite bättre, men det tränar vi snart upp igen.

Vi delade av fem baggar som vi körde på. Dagens träning skulle mest va att gå med djur för att jag skulle se lite vad som rörde sig i skallen på honom. Det blev lite knivigare än jag trott... Ganska tröga djur som inte hade nån speciell lust å hålla ihop och dessutom var det kraftigt drag tillbaka till de andra. Så vi körde fråndrivningar där han fick gå med dem å se till att de höll ihop å flyttade på sig. Körde oxå parallellt med draget så han skulle känna av å styra upp den främsta, utan att glömma den bakersta. Blev bra träning och det var skoj å se att han jobbade självständigt. Jag reglerade endast farten då jag tyckte han till en början var lite för nära.

Ett kort klipp från dagen


Lite tänka själv grejer

Inga Sheger-valpar och ny godkänd vallhund

Tycker egentligen att det är tråkigt att jag inte uppdaterar bloggen oftare men jag har helt inte haft lust. Ska försöka vara flitigare för jag tycker att det är roligt att "gå tillbaka" å läsa!

Jag har inte tävlat nån lydnad med nån av hundarna sen VM i Turin. Som det känns kommer det troligen dröja innan jag gör det igen... Vi pysslar med annat. Är just nu skittrött på allt snack och enligt mig idiotiska "påhitt" inom lydnadssporten, tycker det är mycket som förstör glädjen att tävla. Träna är fortfarande kul men jag håller mest på å harvar för mig själv. 

Tyvärr blev det inga valpar efter Sheger...

Han parade Zonjas fina Hexgårdens Roxy, men hon gick tom. Då tog jag ett spermaprov på honom och resultatet var att simmare fanns det, men de kunde vara något fler. I övrigt var allt ok, även prostatan. Blev rekommenderad att ta ett nytt prov om tre månader eftersom evt, infektion kan påverka spermaproduktion, men jag bestämde mig direkt att jag krånglar inget mer! De andra två tikägarna kontaktades så de kunde hitta ny hanhund till sina tikar. 

Sheger - spänstig 9-åring

Med TOTT har jag mest koncentrerat mig på vallträning under sommar och hösten. Han är så rolig att träna! Han är öppen med fina flanker och fin koncentration, tålmodig, samarbetsvillig, modig och förhastar sig sällan. Han är modig i trånga utrymmen och fasligt snabb på ytor när det behövs. Ska bli skoj å fortsätta träna honom i vallningen! 

Han startade på vallprov i Norrby, Kungsör 26/9 och gjorde ett godkänt prov på 92p. 

GK VALLH PR Gränsvallarens Åboy

I väntans tider!

Nu har jag bestämt mig för att Sheger inte kommer att tävla nån mer lydnad under det här året. Vi ska nog igång å träna lite så småningom, men liksom bara för att det är så skoj! 

Har hittills hållit mig till min plan för honom, utan att vika en tum och det tänker jag fortsätta göra! 

Jag har genom åren fått en del förfrågningar om parningar på Sheger men alltid vänligt men bestämt tackat nej. Min erfarenhet säger mig att det är svårare att ha en hanhund på toppnivå i lydnaden om den samtidigt ska hålla på och uppvakta flickor... Jag har sagt att "den dagen han inte längre är landslagsaktuell, då kan vi diskutera". 

Nu har saken varit uppe till diskussion och han har oxå parat sin första tik. Zonja Ottosson's fina Hexgårdens Roxy har varit här och är numera parad med Sheger. Roxy är en jättefin och trevlig tik som startat på SM i vallning och det klickade verkligen den emellan. Nu kan vi lixom bara hålla tummarna! Frågor om evt. valpar ställs direkt till uppfödaren Zonja på Hexgårdens Kennel! 

Jag hade ett par frågetecken innan parningen, det ena var - kommer han att para? 

Ingen självklarhet för en nioårig hanhund som i princip fått skäll genom hela sitt liv om han brytt sig för mycket om löptikar. Shegers svar på den frågan, - jajamensan jag parar, så många gånger du vill morsan! Första gången var han nog lite tveksam å hade lite uppmärksamhet riktad mot mig, men det släppte snabbt! 

Den andra frågan är väl om han är fertil? Heller ingen självklarhet med en herre i hans ålder. Men han är ju frisk å sund så möjligheten finns ju iaf. Som sagt nu är det bara att vänta...

Det är tänkt att han ska para ytterligare en tik under hösten, beräknat löp nån gång mellan september-oktober. Kanske blir det även ytterligare en tik till vår/sommaren, den är iaf. "bokad" sen länge. Om den blir av så kommer det info längre fram! 

Om Sheger vetat att pension från lydnadslandslaget innebar mer vallning, mer mat och högintressanta flickor tror jag han ansökt om förtidspension..!

Om att inte vilja starta på lydnads-SM!

Dra på trissor, jag har bestämt mig för att blogga igen!
Tycker det varit så roligt att läsa "gamla" inlägg som dyker upp på FB, att jag känner att jag vill fortsätta att läsa och bli påmind om träningar, både bottennapp, bra träningspass och allt där emellan!

En stund framöver kommer jag nog mest att skriva om vallträningen. Det är så fantastiskt kul att återigen vara på gång med lite ordentlig träning. TOTT lär sig saker hela tiden och han är fantastisk rolig att träna med!

Sheger är enligt egen utsago i himmelriket! 👍  Han vallar flera gånger varje dag och får vara hur smutsig och blöt som helst! 😂 Det är långt ifrån all pompa och ståt på lydnads-SM som avgjordes idag. Ångrar inte för en sekund att jag strök oss från årets SM. Jag har ingen lydnadsmotivation och Sheger har absolut inget mer att bevisa på en lydnadsplan. 

Han har alltid jobbat helhjärtat för mig och då även på lydnadsplanen. Han har tillhört sverigetoppen sedan 2011, då han vann sin första landslagsuttagning.  Han har tagit mig med på resor till Österrike, Finland och Italien och låtit mig uppleva tre VM, samt ett nordiskt mästerskap i Norge. Om vi avslutar hans lydnadskarriär nu så gör han det med flaggan i topp med en seger på senaste landslagsuttagningen och spiken i kistan på VM i Turin. Böjer ödmjukast på nacken för finaste Sheger och för allt vi hittills gjort tillsammans!

Studsar vi ut på planen igen och tävlar lydnad så är det lixom bara för att vi har gör lust. Vi har det så roligt med all vallträning och han mår som en prins. Att han är nio år syns det inte ett dyft av! Det är dessutom tänkt att han ska bli pappa. Han har två planerade parningar nu i höst!

Flera SHEGRAR till folket!

TOTT

Det är på tiden att göra en uppdatering om TOTT!

Att köpa valp är alltid spännande. Den lilla krabaten är ett oskrivet kort som det ibland tar tid att lära känna och förstå sig på. Vad det gäller TOTT så tyckte jag mig redan i valplådan se saker som jag verkligen uppskattade och som är viktiga just för mig. Han var aktiv med de andra men aktiverade även sig själv. Hans blick var otroligt uppmärksam och han har ett fint självförtroende och var också tämligen signalsäker. Samtidigt som han var en aktiv liten valp utstrålade han samtidigt ett lite märkligt lugn. Jag provade lite olika saker för att se driftsskiftningar, se om han kunde agera efter minnesbilder osv. och sen visste jag att det verkligen var en valp som skulle passa mig!

Tio månader gammal passar han mig fortfarande utmärkt. Jag är otroligt glad över honom och hur han har utvecklat sig. Jag har ägnat löjligt mycket tid åt att bara studera honom, mest för att jag tycker att det är så spännande. Hur rör han sig? Hur stannar han? Är han höger eller vänster hund?

Han är i mina ögon en vansinnigt smart liten hund! Han gillar att samarbeta, att lösa klurigheter och han är fascinerad av ord... Han gillar helt enkelt ord och hade tidigt stor ordförståelse.
Han arbetar med stor koncentration både i vardagen, lydnaden och i vallhagen. Arbete, vad det än må vara, skojar man inte om, det är seriösa och allvarliga saker det... Just koncentrationen tror jag att jag alltid kommer att få passa lite på vad det gäller TOTT.

Vi har inte tränat så mycket lydnadsmoment. Han är introducerad för de flesta moment och även små dirigeringsövningar men jag prioriterar annat i hans träning. Tycker det är viktigast att vardagen fungerar fullt ut innan man pysslar med annat. Jag lägger istället fokus på att han ska lyssna och prövas inför olika valmöjligheter där valet om uppgiften alltid är rätt, oavsett hur själva utförandet blir. Än så länge klarar han sig förvånansvärt bra och jag tror att det har att göra med att han inte stressar upp sig. Han är en tänkande hund och det är väldigt sällan han förivrar sig, väljer fel eller enbart "gör". För att endast vara tio månader har han en fantastisk impulskontroll och en så fin och naturlig stadga!

Anledningen att vi inte tränat nån ordentlig lydnad är som sagt att jag vill att vardagsbiten ska funka fullt ut. Sen tycker jag att han är för ung och på unghundars vis gänglig och ostyrig i kroppen. Jag vill inte träna med en hund som inte har kontroll över kroppen utan far hitan å ditan. Känner det samma med rörelser i fjärren, han har inte kropp nog för att känna och ha full kontroll över vilka rörelser han gör, så det känns som om det är bortkastat. Däremot kan han orden på alla rörelser och på lik linje med mina andra hundar vågar han redan lita på sin egen förmåga att komma ihåg olika rörelser till ord så långt bort som 30-40m bort från mig och i olika miljöer. Modigt!

Just för att komma åt kroppen så gå-tränar vi i sele flera gånger i veckan. Vi jobbar också fram lite kroppskontroll genom att göra honom uppmärksam på att han faktiskt har 4 ben... De två benen där framme visste han om, men inte att de kunde jobba var för sig... Bakdelen vet han om i ff, men inte i andra rörelser så där ligger just nu ett litet projekt. Jag har fått honom att bjuda på att lyfta vänster bakben riktigt högt, höger är lite värre men det kommer väl...

Det som vi har ägnat mest tid på är vardagssaker. Han uppför sig fint hemma och har till dags dato inte knyckt, eller bitit sönder nåt. Han har oxå fina matvanor. Vilar självmant när det inte händer nåt och sover fortfarande ända tills jag går upp. Han är numera nästan en liten fröjd att gå promenad med. Lite ivrig i starten, men sen tycker jag han uppför sig fint. En period tyckte jag att han var alltför socialt inviterande till mötande människor och hundar, det är väl det som har tagit mest tid att jobba med för att få lugna promenader.

I går hade vi en liten promenadexamen.
Vi gick promenad hemifrån till stan, genom stan och hem igen. Det är ungefär 5km. Han skötte sig utmärkt och jag är så glad! Han har kastat en del blickar och visat att han registrerat vissa mötande människor, men han har inte vikt av från sin riktning som är rakt fram när vi möter nåt. (trots att vi kryssat mellan människor, barnvagnar, rullatorer, andra hundar och ej att förglömma alla cyklister och enstaka joggare) Han kan ligga i löst koppel när andra hundar passerar. Om jag stannar och pratar med nån så stannar han och liksom bara står där å väntar tills vi går igen. Om det stannas å luktas på nåt så går han direkt vidare om jag ber honom om det. Precis det har vi haft uppe till diskussion ett par gånger, men på slutet har det funkat fint!

Nu börjar han sköta sig så fint i vardagen att vi snart ska börja med lite "riktig" lydnadsträning tillsammans med andra hundar. Det ska bli riktigt spännande! 

Om han ska beskrivas med ett ord så får det bli "lillgammal". Eller som Lillemor säger:
Farbror TOTT!

Juni till Lucia...

Väldigt länge sen jag hade lust å blogga. Nu känns det som läge igen, mest för att jag ska hålla reda på vad vi gör och vad vi behöver göra! 

Tänker inte redogöra för allt som hänt under året, men några, för mig, viktiga saker kommer här.

Juni: Lydnads SM. 

Lottade ytterligare ett löjligt tidigt startnummer... Förra året nummer 1, 

i år nummer 2. Hur är det möjligt? 

Kommer inte ihåg placeringen i kvalet, men vi tog oss till final i år igen. Ett missförstånd i stegförflyttningarna gjorde att jag trampade Sheger ganska illa, om jag vetat hur illa hade jag brutit på momangen. Han är ju liksom inte den typen av hund som ger upp så han fortsatte kämpa. 

Jag kände att det var nåt som inte var ok då han inte hade huvudet på utan bara stressade.

När vi klev av planen var han framhalt och efter några minuter började vänster tass och handled svullna upp... Tur att det fanns vatten i närheten för vi tog oss dit och så fick han stå och kyla ner benen 10-15min. Svullnaden avtog lite men han markerade fortfarande. Det blev koppel på ett par dagar tills vi kom hem. 

Veterinärbesök och röntgen - inget trasigt i tass/handled, phu..! Fick traskas igång försiktigt efter   ytterligare några dagar. 

Juli: Gränsvallarläger med vallning. 

Sheger vallade lite vid sidan om och hjälpte till att ställa ut lite djur. Bosse gjorde det han tyckte han var bäst på, - ha kontroll på djuren från avbytarbänken. TOTT hade även valpträff på söndagen, kul! 

Augusti: 

Lydnads VM i Finland.

Kul resa tillsammans med Diana och Zakk som resesällskap. Ett missförstånd i fjärren (Sheger trodde först det var konskick) förstörde alla chanser till finalplats. Tror ändå det var den bästa mästerskapstävlingen han gjort. Han var liksom så "lagom" för å vara Sheger. Han hade riktigt fin attityd genom hela tävlingen och vi hade kul! 

September: rankingtävling i Kungsör x 2

Första dagen nollade han rutan då han tydligen känt igen nån i publiken. Han reste på sig och tänkte helt enkelt gå å hälsa... Tokhund! Själv vet jag inte alls hur det såg ut eftersom jag hade ryggen till. Annars gjorde han en fin tävling 252p med nollad ruta. Andra dagen hade vi ett missat skifte i Z, annars ok. Då blev vi delad 4 på 276p. 

Generellt nöjd med momenten på tävlingarna. Av de fyra domarna fick vi sju tiopoängare på sex olika moment över två tävlingar. Var några 9,5 och 9, men det jag är så nöjd med är att vi fick maxpoäng på 6 olika moment. STOLT! 

Oktober: hemmatävling för Sheger

Sheger fick lydnadsledigt efter rankingtävlingarna i nästan en månad, ett träningspass, så tävling på hemmaplan. Tyckte han kändes fin på VM och även rankingtävlingarna så jag ville kolla av en tävling utan nämnvärd träning. Knepigt kan tyckas, men jag behövde det som hjälp i att ta beslut i om vi ska lägga lydnadstävlandet på hyllan eller köra ett år till. Han vann på 311,5p och var ganska harmonisk hela programmet...

Ett par dagar efter Shegers tävling får himlen ny stjärna - Bosse.

Vi förlorar kampen mot Bosses epilepsi, han har fyra anfall under en vecka, varav tre de sista 12 timmarna av sitt liv. Den 22/10 somnar han in på min arm. Älskade krångliga och fantastiska glada Bosse, du fattas oss! 

November: Sheger har fortfarande lydnadsledigt. Tackar nej till landslagslägret i Halmstad. Funderar ännu över fortsatt tävlande eller inte...

December: 

Har ännu inte tagit nåt beslut om Shegers evt. fortsatta tävlande. Ska bestämma mig efter nyår. Efter så här lång vila, som förövrigt är den längsta Sheger haft de senaste 6 åren, inbillar jag mig att eventuella osynliga småskavanker är läkta, vilket talar till fördel till fortsatt tävlande. Har ju inte tränat nåt med snabba starter, stopp eller andra monotona rörelser på tre månader. Vi har hållt på med lite annat för å hålla igång skallen, men vi gåtränar mest. Sele på och så traskar vi ungefär 8km om dagen, fyra dagar i veckan. Två dagar är det "off-road" i skogen. Den sjunde dagen endast rastningspromenader. Det är även bra för TOTT som nu är 10 månader och 15kg tung. Den sistnämnda är riktigt gänglig i kroppen, på unghundars vis, och han mår bra av lite uppstyrd gåträning! 

TOTT tränar en del, men inte nån nämnvärd lydnadsträning, men det skriver jag om nästa gång... 

När jag nu inte håller på med nån organiserad träning finns ju tid för annat. 

För verkligen koppla bort tankarna på det egna hundtränandet så lägger jag istället fokus på hockey. Japp, hockey! Hejar så mycket jag bara orkar på stadens stolthet i hockeyallsvenskan, BIK Karlskoga! Har varit på varenda hemmamatch och sett alla TV- sända matcher i år. Det är skönt att fokusera på annat än eget tävlande och egna prestationer!